Questionmark.

Vissa  ärr har man för livet, tyvärr. Det kan vara sådana som syns och sådana som inte gör det.
Jag tror att det är de som inte syns som gör mest ont. Jag kan ta mig själv som exempel. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men jag känner att jag måste få ur mig mina tankar, så det får bli här, i min värld.  Vissa sår läker aldrig riktigt helt, jag har börjat förstå det nu, men man kan lära sig leva med det. Man måste. Jag märker dock ett återkommande fenomen varje år i skolstartstider, och jag märkte det särskilt igår när jag och mamma skulle gå till skogen för att plocka bär, och gick förbi min gamla skola. Jag tänkte inte på det förrän efteråt, men bara av att gå förbi där satte samma känsla i kroppen som jag hade i mellanstadiet när jag gick där. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den, men en obehagskänsla, att man vet att något obehagligt väntar en. Jag minns så väl en artikel jag läste om Tobias som är med i Lets Dance, och en av hans plågoandar hade kommit fram till honom i vuxen ålder och bett om en autograf, känslan han beskrev då, jag förstår precis vad han menade. Det spelar ingen roll hur lång tid som går, vissa saker försvinner aldrig. Det spelar ingen roll på vilken sida om staketet man står. Det är ändå aldrig roligt att träffa på de människor som en gång  gjort en illa. Men man kan leva med det.

Det här inlägget får bli som det blir, jag ville bara få ur mig lite känslor.
Men tänk på en sak gott folk, behandla folk i din omgivning bra, så behandlar de dig bra tillbaka, vill DU ge en annan människa ärr för livet???  eller vänd det såhär, vill DU ha ärr för livet av någon annan?

Don't judge by its cover,  bara för att en persons liv är bra i vuxen åder så betyder inte det att personen alltid haft det så.

My weekend.

Måste säga att jag faktiskt har hunnit med en hel del i helgen, plus att jag är ledig imorrn med, så hade tänkt hinna en del då med. Slutade redan kl 15 i fredags, så då promenerade jag hem bytte om till träningskläder och tog mig ner till 360 för att träna  core och indoorwalking. Gick superbra men var helt slut efter det. Kan dock säga att jag tyckte mycket om det nya corepassets övningar. Var som tidigare nämnt helt slut efter det men tog mig hem för en dusch och byta av kläder för senare hade jag och Sara planerat att se film och dricka vin. Var mycket trevligt som alltid, vi såg american pie, reunion, har inte mycket mer att säga om den. Men hade en galet mysig kväll. Känns otroligt bra att få ha Sara närmare nu ett tag då hon flyttar till Malmö för att plugga och då jag själv flyttar till Bålsta och älsklingen. Lördagen bjöd då sedan på en tur på stan för att införskaffa hårfärg och flyttkartonger. Efter det åkte jag hem till mina föräldrar för att fara ut i skogen och se om vi kunde hitta några blåa bär. ATT vi gjorde!  närmare 6 liter tror jag vi fick ihop. Sjukt härligt att kunna hitta i frysen senare i vinter. Lördagskvällen bjöd vidare på middag med mamma och pappa- surströmming. Galet vad gott det är alltså! Åkte senare till lägenheten för att göra mig klar för att åka till Sofia och umgås. Vi hade  mycket trevligt, blev lite rödvin och en hel del pratande. Sov där sedan till idag, fick håert fixat och i veckan ska jag fixa hennes naglar :)  åkte sedan hem till Drängs igen och umgicks med mina föräldrar, blev där hela kvällen och här sitter jag nu. Funderar på att ta fram symaskinen och sy lite på min topp som jag hade tänkt ha med på nästa helgs  dansäventyr. Men vi får se, annars gör jag det sen.
Borde nog sova snart,  för imorgon ska jag och mamma plocka lingon. Vad har du gjort?

Nåt dåligt, nåt bra.

Är huvudet dumt får kroppen lida, sa någon.
Jag som alltid brukar vara en hejare på att av en tillfällighet råka ha med mig båda mina insulinpennor till jobbet. Inte idag. Hade jag tagit med mig fel?  jajemän. en enda enhet var kvar i den till min lunch. Tror dock jag åt mest rödbetor så det var ganska lugnt. Måste dock bli mycket bättre på det här med mat. Slarvar alldeles för mycket och äter inte alls vad jag borde. Jag känner hur trött jag är ikväll. Tanken var att gå på gymmet och antingen köra barbell eller gymma. Det blir en långpromenad med goaste Sara istället. Har ont i en muskel i ryggen också, så vill inte riktigt laborera med att träna med den så att det blir värre. Får nog satsa på att köra mest kondition ett tag tror jag. Nåja, det löser sig.

Hör och häpna!  Här kommer en kruva!

Det intressanta här är det sista värdet som ligger på ca 13, det tog jag alltså nu för en stund sedan, och egentligen borde jag alltså ligga mycket högre än jag gör på grund av att jag nästan inte tog nåt insulin till lunchen idag.

Nåväl, nu ska vi ut och gå! 
Hade fint.

Thank you for flying with SAS.

Jag kan aldrig låta bli att kika i  cloudshop katalogen när jag flyger, ni vet den där stunden medan man lyfter och tills man får slå igång mobilen igen?  då är det perfekt att kika i den. Sist jag kikade hittade jag något som direkt föll in på en av topp placeringarna på önskelistan. Nämligen "2012 Artist Heart".

Wanna show you we can do this better, there's no way we're giving up.

Det kan  alltid bli bättre, nästan oavsett vad det gäller, men nu syftar jag på diabetes, då det är en överhängande del av mitt liv. I den  aspekten tycker jag rubriken passar rätt bar. För There's NO WAY we're giving up. Tyvärr råder det lite brist på mina diagram över värdena just nu, och jag måste tyvärr meddela den bistra sanningen att det är för att jag varit dålig på att testa värden nu på senaste. Jag ska skärpa mig, jag lovar, och snart kommer det även att komma upp kurvor igen. Detta skriver jag för jag tänker inte hymla om att jag inte är perfekt. Kan  då inte göra annat än att referera till Blenders underbara låt och textraden "du vet väl om att ingen är perfekt?" I vilket fall, det är så det ligger till så då vet ni. Sedan har det också varit så nu senaste tiden att jag har behövt ta otroligt lite insulin, vissa dagar har jag nästan bara tagit mitt långsamma ( lantus)  och mycket lite snabbt. Inte ens till samtliga måltider. Jag har sådana perioder ibland, jag vet inte varför. Är det någon mer där ute i diaetesvärlden som också är med om samma fenomen ?

Nåväl, Vad har hänt idag då?  ryckte in och jobbade några timmar på resebyrån och innan dess passade jag på att gå förbi på Scandic för att prata med chefen och träffa mina underbara kollegor. SOM jag kommer sakna dem. De är så sjukt underbara. Hade tänkt hinna förbi på biblioteket också och låna om min bok, men  det hanns inte med. Nåja, betalar hellre böter till bibblan än  till nåt annat. Att göra det till bibblan gör jag nästan med glädje då jag vet att det går till nya böcker. Jag får ju skylla mig själv på att jag är så seg på att läsa ut en bok på 600 sidor. Hade även tänkt hinna vara på gymmet ikväll och vara med på bodycombat passet, men det fick jag skippa då jag  blev kvar på jobbet en extra stund. Hann dock förbi på Cubus innan jag gick hem och införskaffade 3 nya sportbh:ar Att det dessutom var  3 för 2 gjorde ju inte direkt saken sämre. Glada färger gillar vi.

Kvällen blev också rätt lugn, har varit hos Zandra och druckit te och löst världsproblem. Åh, vad jag saknat våra stunder,  var så längesen sist.

Feel the Music.

Har precis kommit hem efter att ha varit på 360och kört ett pass Zumba. Blev även 3 km löpning efter det.
Fokus på kondition idag alltså. Är inte riktigt i löparform än dock, så tog det rätt lugnt, men blev ändå lite irriterad på att det tog 18, 4 och inte 18min blankt att springa dom. Mitt mål för tillfället är 1 km på 5 min. Det känns faktiskt helt överkomligt. Speciellt i mina nya löparskor. Helt annars att springa i dom än i mina easytone. Men easytone är ju faktiskt inga löparskor, de är ju mer för promenad. Mycket sköna för det ändamålet dock. Skulle nästan kunna gå hur länge som helst.

Under dagens träningspass (Zumban)  kom jag även fram till att jag faktiskt gillar Sh' Bam mycket bättre. Det är lättare steg kombinationer tycker jag, ochjag slipper känna mig  helt okoordinerad och som att jag har en lyktstolpes rörlighet. Då jag VET att jag faktiskt inte är stel egentligen. Vad jag också gillar med Sh'Bam är att även om jag inte varit med på passet ett tag så brukar jag fixa nästan samtliga steg i slutet. Många upprepningar=  bra för Iza. Dock får jag nog krypa till korset och erkänna att även om jag gillar dessa dansformer så föredrar jag BRR danserna. För då har man någon som styr en, handgripligen.

Måste förövrigt införskaffa mig en ny handväska, för nu har min fina vita helt gett upp. Det var väl ok när det "bara" var fodret som var trasigt,  men nu har tyvärr dragkedjan ven den gett upp helt.

Boogie Woogie debut.

Som sagt det behövs nån som för :)

She's a maniac, maniac on the floor.

Nyss hemkommen efter en sjukt rolig dansträning.
Är det något jag verkligen kommer sakna nu när jag lämnar Skellefteå så är det älskade älskade Skellefteå Dansklubb. Det är och kommer alltid förbli mitt andra hem. Älskar dansen och framförallt människorna jag har fått tillbringa så sjukt mycket och så sjukt rolig tid med. Ni är verkligen guld.
Kan säga det kommer inte finnas någon klubb som kommer kunna slå SDK. I det anseendet.
Vad som är mindre kul är att mina underbara dansskor verkligen är totalt slut nu. Jag hade faktiskt med mig 3 par dit ikväll , då jag har två par jag måste dansa in. Det går sådär. De har tyvärr slutat tillverka mina favoriter, och den nya upplagan gillar jag inte lika skarpt. Ännu. Funderar faktiskt skarpt på att köpa ett par Race marine skor på Stadium och helt enkelt gå till skomakaren och be honom sula om de till mocka. För de skorna känns mest lika mina ordinarie dansskor. Nåja, vi får se.

Inte hänt så mycket annat idag, jobbat. Har sinnessjukt mycket på jobbet nu, men det är bra! Kul att så många vill ut och resa och se världen, mindre kul att det är så långa telefonköer. Men men, vi gör vad vi kan.

Zandra och jag efter att ha tävlat i Dubbelbugg i Älvsbyn.

SM 2011, Norrköping. Bugg vuxen. Jag och Jonas.

LAG- SM Luleå 2011 världens bästa TEAM SDK!

LAG- SM Luleå, världens bästa DREAMTEAM.